Torleif Moss

När vi var på utställningen förra helgen så tyckte vi att Moss markerade lite på vänster bak. Jag bokade en tid hos en Fysioterapeut här hemma i Vällingby som jag blev rekommenderad av K9 Hundcenter. Hon konstaterade genom att noga mäta hans muskulatur med måttband att hans högra bakbenen fortfarande är mindre musklat än vänster. Det problemet har han haft hela tiden. Dock var hans höfter raka nu och han markerade ingen smärta nånstans, skönt! Han fick massage och laser behandling på höger Quadratus Femoris (framsida lår) Där visade det sig att han var mycket kortare än vänster sida så det är vårt mission nu! Massera, töja och gå kuperat med koppel, sakta så han lyfter ordentligt på båda benen lika mycket. För att han ska aktivera bak ännu mer köpte vi manschetter som skall fästas över haserna 15 min/dag på promenaderna. Eftersom backträningen blir eftersatt nu när jag är tjock och rund så rekommenderade hon detta som kompensation för backen tills hans högra lår mår bättre. Biceps på båda fram kändes jättebra och hade full rörlighet vilket annars var min största oro, att han hade kompenserat en ömmande bakdel med att lägga tyngd fram igen. Men inte då! Bra bra. Hon tyckte att han var väldigt fint slimmat musklad och lätt i kroppen, precis vad vår tanke med honom är också. Återbesök om en månad, får se hur han känns då! Köpte även en kanonbra bok om massage och stretching på hund! Lusläs, lusläs!

Usch... Idag var ingen bra dag för mig och Moss. Jag hade haft en riktigt pissig dag hela dan och var allt annat än taggad. Fasen, sista gången och allt. Jaja. Vi gjorde iallafall som vi brukar, gick en långpromenad och rockade loss i skogen innan kursen och Moss var sjövild och såååå glad. Men jag kände direkt när vi började med dom nya skyltarna att Moss inte hade lika bra fokus som han brukar. En tjej med en labbe kastade pinnar i över 45 min precis bredvid oss på ängen. Moss älskar pinnar så han ville dit hela tiden. Sen började han sniffa och vädra i luften som besatt helt plötsligt och att få kontakt kändes hopplöst. Jag kollade in mot skogen och ser en kärring stå och gömma sig bakom ett träd! Vad faan. Har dom hyrt in störningsmoment idag eller? Vad fan gör hon där? Jorå, hon stod där hela jävla 90 min och tittade fram försiktigt då och då. "Väääääälkomna alla störningsmoment! Det är bara perfekta tillfällen att öva extra fokus med din hund!" FUCK OFF! Hur vi än vände och vred på oss genom banan så ville Moss titta in i skogen mot kärringen och jag var tvungen att gå av banan flera gånger och bara andas för att inte få ett sammanbrott. När vi äntligen var klara så visade det sig att kärringhelvetet var en av deltagarnas mormor som inte ville störa...Jävla idiot. Tänk vad vi speglar av våra känslor på hundarna! Coolt, men idag...sjukt irriterande.